Sänk rösträttsåldern

valsedlar-arlima_mw980

Demokratiutredningen föreslog rösträtt från 16 års ålder i kommunalvalen, vilket utredaren Olle Wästberg meddelade i början av året. Under sex punkter argumenterar han varför detta är en bra idé:

  • Idag är i snitt rösträttsåldern drygt 20 år, detta beroende på att vi har val på hösten första var fjärde år. De flesta förstagångsväljare är därför redan myndiga när de röstar. Om vi skulle sänka rösträttsåldern till 16 år skulle det innebära att rösträttsåldern skulle bli i snitt 18 år och en minoritet skulle därmed vara under myndighetsålder.
  • EU-parlamentet tog i november förra året beslut att rekommendera EU-länderna att de ska enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen. I Österrike är rösträttsåldern redan 16 år, likaså lokalvalen i flera tyska delstater. I Norge har man genomfört försök med sänkt rösträttsålder i en del kommuner i lokala val. Även länder som Argentina, Bosnien-Hercegovina, Brasilien, Ecuador, Jordanien, Kuba, Nicaragua har infört rösträtt för unga under olika förutsättningar.
  • De erfarenheter som finns visar att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande och ökar sannolikheten att förstagångsväljarna går till valurnorna, en grupp som annars har ett lågt valdeltagande. Det stärker alltså ett röstbeteende tidigare i åldern.
  • Sänkt rösträttsålder skulle bli ett incitament för skolan att låta samhällsundervisningen inrikta sig på vår demokrati. Idag vet svenska skolelever lite i detta område, speciellt vad det gäller den lokala politiken.
  • Vi har en mängd olika åldersgränser, allt mellan 7 och 61 år – skolplikt, straffrättsålder, rätten att få handla alkohol och köra bil, med mera. Det är därför ingen drastiskt åtgärd att sänka rösträttsåldern i förhållande till andra åldersgränser i samhället.
  • En 16-årings mognad skiljer sig inte avsevärt från en 18-årings, det är de individuella skillnaderna som väger tyngst än de generella.

Till en början föreslår demokratiutredningen att prova 16 års rösträttsålder i ett par kommunalval, en slags försöksverksamhet som sedan kan utvärderas. Bra så, eller?

Kompakt motstånd

Naiv som jag är, trodde jag att dessa argument skulle öppna upp för en diskussion, men där hade jag fel. I artiklar, bland kommentarfält och på Twitter var det mest tongivande motargumentet att 16-åringar är ”barn” med outvecklade hjärnor som inte förstår komplexa förhållanden som politik och demokrati. Så kan man ju förstås se det om man har lust, men precis som Politologerna skrev så har det aldrig funnits motsvarande kompetenskrav inom valmanskåren generellt. Som väljare kan du ju faktiskt vara hur okunnig eller obegåvad som helst och ändå få rösta. Det ställs till exempel inget hinder i vägen för att en åldersdement 95-åring röstar, inte ens om hen är satt under ett förvaltarskap. Men det ingår liksom i själva demokratiprincipen – alla ska få ha möjlighet att rösta, what so ever.

Dessutom utvecklar sig faktiskt hjärnan ända fram till 25-års åldern, om inte hela livet. Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Stockholms universitet, skrev en intressant debattartikel redan 2013 i ämnet. Enligt Lindenfors är 16-åringar i dag i genomsnitt intelligentare än många tidigare generationers förstagångsväljare, vilket intelligensforskning visar utifrån det mönster som går under beteckningen ”Flynn-effekten”.

Men motståndet till att sänka rösträttsåldern är alltså kompakt, på alla håll verkar det som. Men det följer å andra sidan att vi lever är en tid där alla ska slåss om den växande gruppen konservativa väljarna. Lite tillspetsat är detta ett förslag som går tvärt emot en konservativ åskådning. Ett mycket tydligt exempel på detta är kristkonservativa Smålandspostens ledarsida, den 30 juli 2013, som slår ned på förslaget med argumentation som ”osannolika föregångsländer”, ”socialdemokratisk flumskola”, ”tonårsdemokrati” och ställer faktiskt slutligen den infantila frågan om inte rösträttsåldern på allvar borde höjas.

Hur en höjning av rösträttsåldern ska öka incitamenten hos ungdomar att lära sig mer om demokrati eller hur det ska öka röstdeltagandet, förtäljer dock inte resonemanget. Ungdomar ska veta sin plats och bör för sin egen skull hållas strikt så länge det bara är möjligt. Ett resonemang som liknar det som när den konservativa högern motsatte sig kvinnlig rösträtt under tidigt 1900-tal. När de försök som gjorts visar att valdeltagandet ökar längre fram med sänkt rösträttsålder, så blir det nästan ironiskt när chefredaktören för en tidskrift vars motto är ”vetenskap, bildning, tradition”, inte kan se denna koppling. Men så är det allt för ofta; när vissa ser problem, ser andra möjligheter.

Men det är som sagt långt ifrån bara högerkonservativa företrädare som är emot förslaget. Godmorgon Världen ställde frågan i Panelen den 5 januari, bestående av Maria Ludvigsson (SvD), Martin Klepke (Arbetet) och Erik Helmerson (DN). Alla tre tyckte att det var ett dåligt förslag. Maria Ludvigsson förstod inte hur en förändring av formen skulle ändra innehållet. Erik Helmerson ansåg inte att vissa ungdomar ens borde få rösta om vad det blir för middag, samt att den enda logiska och enkla förklaringen ligger i att myndighetsåldern ska vara densamma som rösträttsåldern (mer om det nedan). Martin Klepke i sin tur menade att huvudargumentet mot förslaget ligger i att de argument som framförs är undermåliga, bland annat ska skolan lära ut demokrati, utan att man ändrar rösträttsåldern. Det var nästan så att man kunde ana en viss panik i luften bara över tanken att 16-åringar ska kunna rösta. Det var fel, helt enkelt, och det behövdes inga bra argument förutom att argumenten för sänkning inte var giltiga.

Att myndighetsåldern på 18 år skulle vara en riktgivande åldersgräns, är en sanning med modifikation. För det första är det bara 40 år sedan vi sänkte myndighetsåldern från 20 till 18 år. För det andra sammanfaller inte myndighetsålder med en mängd andra åldersgränser. Exempelvis är du straffmyndig och kan både åtalas och dömas i domstol vid femton års ålder. Du har även totalförsvarsplikt från och med 16-års ålder, vilket innebär att du i fredstid till exempel kan kallas in för sanering efter en kärnkraftsolycka. Vägran kan ge upp till fyra års fängelse. Samtidigt kan du inte köpa alkohol på systembolaget förrän du är 20 år, men i motats köra mopedbil/epatraktor när du är femton.  Ett rimligt argument för sänkts rösträttsålder vore i sådant fall vara att ungdomar borde få ett större inflytande över det ramverk som faktiskt både straffar och reglerar deras liv när de fyller 16 år.

Myndighetsåldern på 18 år säger alltså egentligen ingenting i detta sammanhang och är en falsk markör huruvida en människa är kapabel rösta eller inte.

Långsiktigt positiva resultat

Själva poängen att sänka rösträttsåldern är att skolan stimuleras att lyfta aktuella frågor i ämnet. Om rösträttsåldern nu i större grad sammanfaller med gymnasiet, så blir det en anledning för skolan att belysa valet mer adekvat och därmed stimulera ungdomars intresse för demokrati och politik. Enligt den störste auktoriteten i valdeltagande, den brittiske statsvetaren Mark Franklin, så har den som flyttat hemifrån, påbörjat universitetet eller börjat förvärvsjobba, utom räckhåll från skolans möjlighet att påverka och öka kunskapen om de demokratiska spelreglerna. Det är alltså bättre att mobilisera ungdomar tidigare till valurnorna, istället för att de lägger sig till med ett ”soffliggarbeteende”. Statsvetenskaplig forskning visar nämligen att röstning är vanebildande. Det innebär att om många unga tidigare i livet skaffar sig vanan att rösta, skulle det kunna ge ett högre valdeltagande i framtiden. Alltså; mer stimulans, inte mindre som konservativa opinionsbildare agiterar för.

Enligt politologerna skulle det dessutom inte ske några dramatiska förändringar av valresultatet om 16- och 17-åringar fick rösta. Gruppen är liten (3 %) och skillnaderna mellan hur 16- och 17-åringar röstar och resten av valmanskåren, är även den relativt liten. Men långsiktigt skulle vi förhoppningsvis se positiva resultat. Bland annat följande.

Patrik Lindenfors har nämligen en annan viktig poäng i sin debattartikel från 2013. Genom att medellivslängden ökar för varje år blir valmanskåren även den äldre. Dessutom är denna åldrande grupp människor fler på grund av stort barnafödande under efterkrigstiden Detta innebär en förskjutning tillbaka till det som redan har varit och ett överdrivet fokus att bevara gamla strukturer och privilegier; ”gapet mellan det som en gång lärts in och den kunskap som krävs blir allt större”, som Lindenfors skriver. Detta blir kontraproduktivt i ett globaliserat samhälle där förändringar sker allt snabbare. Genom att sänka rösträttsåldern kompenserar vi delvis för denna förskjutning, fokuserar mer på nutiden och därmed också framtiden.

Som lök på laxen har den äldre åldersproppen dessutom fått mer att säga till om genom internet, sociala medier och ofta samma plattformar som traditionella medier utgår från idag. Yngre använder givetvis också sociala medier, men på helt andra sätt är att outa sina åsikter för största möjliga spridning – alltså mer enligt principen one-to-one än one-to-many.

Den äldre generationen har helt enkelt fått ännu mer inflytande vd de redan har. Därför; om Sverige ska kunna behålla tätpositionen som ett innovativt framtidsland bör vi ta steget och involvera de unga i samhället mer än idag, är Lindenfors slutsats.

Jag är böjd att hålla med Lindenfors. De reaktionära krafter vi ser runt om i världen idag – vare sig det handlar om Polens nuvarande regering, Le Pen i Frankrike eller Trump i USA – drivs i huvudsak av äldre och medelålders generationer som är missnöjda med sin samtid. Om vi går till Sverige – men bortser från det auktoritära, nationalistiska och socialkonservativa Sverigedemokraterna – så ser vi dessa tendenser även i motståndet som det mot Slussen och Nobelhuset i Stockholm. För att inte tala om motståndet mot kommande Västlänken i Göteborg. Och arga män som Jan MyrdalKarl Ove Knausgård och Marcus Birro [i stort sett allt han skriver] har visat öppet extremreaktionära sidor, vilket vi alla å andra sidan länge har misstänkt. Journalister som Ola Wong och Andres Lokko  får plötsliga tuppjuck över sin samtid, saker de uppenbarligen har suttit inne alldeles för länge med. För att nämna några, det finns naturligtvis otaliga exempel på denna växande nykonservatism. Borgerliga ledarsidor ska vi inte ens prata om.

Politiskt mod

Men finns det då inget någorlunda tungt argument mot sänkt rösträttsålder? Det skulle i så fall vara det som jag i mitt naiva tillstånd helt hade missat – opinionen. Enligt professorn i statsvetenskap, Henrik Ekengren Oscarsson, har förslaget ett mycket svagt stöd i befolkningen, till och med hos ungdomarna själva. Endast en fjärdedel bland 16-17-åringarna tycker att förslaget är bra och anser att de inte är ”mogna” att fatta ett självständigt röstningsbeslut förrän de är fyllda 18 år. En svag opinion stärker ju inte politikers vilja att genomföra ett förslag som är kontroversiellt, tyvärr. Vad som krävs är därför politiskt mod.

Men om inte ens ungdomar tycker att det är en bra idé att få inflytande, hur bra är då skolans roll i demokratiskolning? Förståelse för demokratins byggstenar ramlar ju inte plötsligt på plats den dagen man fyller 18, utan är en kontinuerlig process som pågår under hela livet, eller i alla fall borde vara. Demokratin är ju som bekant inget grundtillstånd, utan måste vaktas och kämpas för varje dag. Att känna att man gör skillnad och har inflytande i frågor som samhällsmedborgare borde ju vara ju vara en angelägenhet även för yngre. Ju tidigare den startar, desto bättre,tänker i alla fall jag.

Ett av våra nya riksdagspartier har ju som bekant ett synnerligen starkt stöd bland just lågutbildade, men får ett allt svagare stöd hos ungdomar (SOM; ”Fragment”). Problemet ur det perspektivet är därför inte att röstberättigade skulle vara för unga, utan att de är outbildade oavsett ålder. Detta leder till ytterligare en viktig aspekt.

Allt fler röster höjs idag om att skolan måste ta tag i det som håller bli ett stort globalt demokratiproblem – källkritik. På ett sätt är 16-åringar i dag mer välinformerade om världen, vetenskap och politik än någonsin tidigare genom internet. Tidigare var etablerade medier, föräldrar och skola effektiva filter för vad som nådde fram till barn och ungdomar. Det som tidigare kunde gömmas i ett giftskåp, är idag öppet och tillgängligt för i stort sett alla, oavsett ålder. Detta kräver att ungdomar tidigt får verktyg och kunskap om hur de ska hantera och framförallt värdera denna information. Är det sant, felaktigt eller kanske förvrängt? Visar det bara en liten del av en stor helhet eller är det kanske helt och hållet påhittat och falskt? Finns det bakomliggande agendor som vill att vissa påståenden ska ses som ”sanning”? Hur ska man urskilja pålitliga källor och direkt opålitliga källor? Ska man lita på information som ”sann” bara för att man känner personen som förmedlar det? Hur man kan man urskilja argumentationsfel i text? Mycket av det här finns redan i skolundervisningen, men det som eftersöks är ett samlat ramverk om hur barn och ungdomar ska hantera den snabbt föränderliga omvärlden. Området är tvärvetenskapligt och handlar lika mycket om samhällskunskap och retorik, som psykologi och konflikthantering.

Detta är frågor som uppenbarligen även en stor del av den vuxna befolkningen har väldigt dålig koll på. Men om vi ska säkra demokratin för framtiden så måste detta lyftas i skolåldern så att kommande generationer kan stärka de demokratiska principerna. Att stärka demokratin är inte samma sak som att öka antalet folkomröstningar. En stärkt demokrati får vi genom att stärka kunskapen och insikten om hur den representativa demokratin fungerar, vilket också ökar förtroendet för våra politiker och samhällsinstitutioner.

Sänk därför rösträttsåldern från 18 till 16 år, och bered skolväsendet att hantera det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s