Kungens nya kläder

Kungens presskonferens igår bland buskar och snår ute i Sveaskogs domäner kring trakterna av Hunneberg går nog till historien som den minst förberedda och mest förvirrade presskonferensen i monarkins historia. Utan att ha läst boken är det svårt att inte notera ett slags erkännande av kungen om bokens mer prekära delar. För en rojalist, eller för de som i lugnare former värnar om vår kung, kan detta plötsliga erkännande av överhöghetsdekadens bli ganska chockerande. Inte för att det egentligen har förekommit utan för att det hastigt blir ett besudlande faktum – en våt  och sunkig filt över den perfekta moralistiska världsbild som kungafamiljen skall utgöra. I försök att rationalisera denna chockerande verklighet kan man  antingen säga (1) ”Vem f-n bryr sig?” eller (2) ” Sluta snaska om kungens privatliv!”.

Om man förfäktar det första påståendet att man inte bryr sig så är det ju naturligtvis upp till var och en vad som intresserar i granskande samhälls- och maktbevakning som kan handla om allt från korrumperade kommunalpolitiker, fulla statsråd eller amoraliska ministrar. Jag får dock en känsla av att de ivrigaste påhejarna mot de senare dissidenterna är just de som plötsligt nu slår ifrån sig med att de inte bryr sig. I en historisk kontext var det en gång borgarna som försköt makten från kungen till folket och som bland annat föranledde franska revolutionen. Idag kan man skönja att det är just de konservativa borgarna (icke att blandas ihop med sanna liberala förespråkare!) som står upp för kungens existens. Borgarnas fiende idag är dock fortfarande den som driver in skatten – staten – och därför är det väl kanske inte så konstigt att kungen är den delen i styrelseskicket som försvaras – kungen är liksom en trygghet i den kulturella svenskheten. Men när man åberopar kungens privatliv ur ett större historiskt perspektiv har man på något märkligt vis gått hela varvet runt. För länge sen, under de tyngre monarkistiska erorna, existerade det knappt något privatliv, inte heller för kungen. Inte ens toalettbestyr fick han (eller hon) göra på egen hand.

Jürgen Habermas beskriver i ”Borgelig offentlighet” hur den borgerliga offentligheten var det genombrott som föranledde distinktionen mellan privat och offentligt där framförallt hemmets sfär fick representera det privata. Jag skall inte uppehålla mig  alltför länge i Habermas utdragna och minst sagt tillkrånglade beskrivning av detta men den borgerliga offentligheten utspelade sig  under förkapitalismen och upplysningstiden i slutna rum likt sociala institutioner såsom caféer, salonger och hemliga ordenssällskap. Det rationella och kritiska resonemanget som började spira i dessa sällskap blir nu en motpol till de offentliga och höviska fraser som genomsyrade det feodala och kungliga framträdandet i offentligheten. Samtidigt stängdes dörrarna till dessa ”offentliga” cafétillställningar för dem som inte innefattades av kapitalismens råmärken – egendom och kapital – och bildade en privat sfär. Det är ur denna privata sfär som den privata sektorn har sitt ursprung. Ur detta kan man också skönja två privata delar; det ekonomiska och familjelivet, det sistnämnda som det allra mest privata – det intima och mänskliga.

Dessa sociala institutioner var sålunda en plats där man fastställde en offentlig mening eller allmän opinion. Den allmänna opinionen blev det riktmärke som det borgerliga samhället utgick från när man såg till statens lagar och regleringar. I ett tidigt skede i det borgerliga samhället ingick inte människor som saknade egendom och kapital i den allmänna opinionen, vilket i förlängningen naturligtvis inte var hållbar. Därav spirade arbetarrörelsen som en ny motpol till borgarsamhället vilket bland annat föranledde den borgerliga offentlighetens förfall.

Ett problem uppstår med denna bakomliggande kontext och kungens ursprung. Kungen är insatt i sitt ämbete av Gud genom sitt ”kungliga” blod. Det är därför omöjligt att finna en distinktion mellan själva ämbetet och ett ”privatliv”. Tillsammans med det historiska perspektiv jag  beskrev ovan där ingen privat sfär fanns tillgänglig i den representativa offentligheten, som den feodala makten utgjorde, berodde avsaknaden av den privata åtskillnaden på att ämbetet var samma sak som kungens kött och blod.

Kungen skulle/skall precis som Åsa Linderborg beskriver stå för ett ”moraliskt fostrande föredöme för medborgarna/undersåtarna” med kärnfamilj,  kristna värderingar och allt var det innebär. Misslyckas detta, som Linderborg så riktigt påpekar, undergrävs hela monarkins legitimitet. Att erkänna monarkin ett privatliv är samma sak som att implicit påstå att han inte existerar. Så länge monarkin bygger på ett kungligt blod och guds tillsättning har kungen inget privatliv per definition och därmed skall varenda steg han tar granskas, detta innefattar i princip även hans toalettbestyr. Dessutom finns det ingen som helst inblick eller offentlig redovisning hur apanaget och de statliga medel som folket pumpar in varje år till den kungliga familjen, vilket ytterligare förstärker bilden av  ett gudsnådligt leverne utan distinktioner mellan offentligt ämbete och privata sfärer.

Detta kan vid första anblicken vara ganska förvirrande resonemang men om man verkligen intellektuellt nagelfar monarkins varande i en modern demokratisk kontext så blir det minst sagt förvirrat och ohållbart.  Ingen kan med logiska och rationella argument förklara hur dessa två verkligheter skall kunna hålla ihop under samma tak. Att kungen är naken blir mer och mer uppenbart för många. Den vettigaste ansatsen om man ogillar denna nakenhet, men naturligtvis lika ohållbar i längden, blir därför att låtsas att det regnar och säga ”Vem bryr f-n sig?”.

Vem f-n bryr sig?

 

One thought on “Kungens nya kläder

  1. Den bryr sig som tycker att kunglighet och kungaståt egentligen är oväsentligheter som borde försvinna. Den som önskar att principer och värderingar som ärlihet,mod,moral, jämlikhet, och demokrati vore debattämnen och livsmål som regelbundet överfördes till särskilt til de unga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s