Minaretförbudet

Schweiziska folkpartiet (SVP/UDC) har tillsammans med det lilla ultrakonservativa partiet UDF lyckats få igenom en folkomröstning som ledde till att nära 60 procent röstade för ett förbud mot att bygga, hör och häpna, minareter. Många verkar chockade, inte allra minst de schweiziska politiker som trodde att förslaget med klar majoritet skulle röstas ner. Själv är jag inte speciellt förvånad. Den gamla nationalsocialismen går igen i Europa och sverigedemokraterna kan vid nästa val utan några som helst problem få 20 procent om omständigheterna blir de rätta. Sverigedemokraterna lockar konservativa och rädda väljare från mer eller mindre alla partier och ju mer legitima de blir i medier  desto mer skalas det negativa stigma av som en röst på sverigedemokraterna hittills har utgjort. Många människor har nämligen ingen som helst aning om varför de inte skall rösta på främlingsfientliga och konservativa enfrågepartier – bara att det är fult och fel, man är ju inte rasist.

Mycket av historiebeskrivningen av nazismen under 30- och 40-talets Tyskland bygger på  demonisering vilket har lett till att perioden framstår som overklig för många, framförallt genom förintelsens perspektiv. Många människor tror därför att detta nationella tillstånd aldrig kan uppstå igen, att vi människor är så mycket mer upplysta och demokratiskt skolade idag att det skulle vara omöjligt. Detta är ju naturligtvis nonsens. De som tror att alla de tyskar som 1930 och framåt röstade på NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) gjorde det för att man ville gasa ihjäl judar, och andra icke önskvärda grupper i samhället, är kunskaps- och historielösa. Som tur är har vi idag inte de ekonomiska förutsättningar som Tyskland hade efter Första världskriget – även om vi till stor del just nu upplever en konjunkturnedgång – i annat fall hade de konservativa och rasistiska yttringarna varit mångdubbelt större dags datum. Och troligen kommer vi heller inte att uppleva ett nytt holocaust men vår existens här på jorden är inte antingen eller – det finns gråzoner, det finns nåt mitt emellan, och just det tycks många människor ha svårt att förstå.

Alla sådana här rasistiska yttringar beror på att människor är rädda – rädsla för att saker och ting skall förändra sig, att deras liv skall levas annorlunda, att andra kulturer skall förgöra deras egen kultur, bli utstötta. Rädslan får därför folk att tycka de mest förnuftsvidriga saker, så lång från rationella tankegångar man komma, helt förslavad av sina hatkänslor.

Senast en västerländsk kultur svartlistade en viss typ av konst och arkitektur i större skala var under 30-talet när Hitler brände både böcker och konst samt skapade en korrekt och statlig neoklassicistisk arkitektur som så småningom Albert Speer fick leda. Allt det som betecknades som judisk, kommunistisk eller helt enkelt ”otyskt”  ansågs mer eller mindre vara degenererad konst och förkastligt. Och precis som Blogge Bloggelito skriver är steget från att bränna böcker och bränna människor inte stort, ty ”människor är själva kulturbärarna”.

En minaret står inte alltid i direkt anslutning till en moské till skillnad från det kristna kyrktornet. I likhet har de dock samma funktion – att kalla till gudtjänst och bön. Minareter har olika arkitektoniska former beroende på vilken kultur den är belägen i, liksom kyrkor eller kyrktorn ser olika ut.  Den typ av minaret som vi trångsynta västerlänningar  alltid associerar till minareter (och missiler) är av turkisk 1100-talsmodell.

Minaret av turkisk modell

Med en enkel sökning på google så inser man att det finns en mängd olika typer av minareter. Några exempel nedan.

Spiralminaret i Samarra.
Minaret i Kairo, Egypten.
Minaret i Aleppo, Syrien.
Minaret i Marocko.

Och nu har man alltså förbjudit att bygga fler minareter I Schweiz. Med ovan bilder i åtanke behöver man ju faktiskt inte vara ett geni för att förstå hur snustorrt idiotiskt förbudet är. Jag antar att man kommer att definiera en minaret efter dess religion och inte efter det arkitektoniska utseendet – vilket såklart är själva poängen – då många av dem mer liknar ett kyrktorn eller allt annat än missiler. Om inte så undrar jag hur man i så fall skall dra gränsen för vad som är en minaret och inte.  De propagandaaffischer som JA-sidan har använt sig av påminner starkt om gamla krigsaffischer från tiden kring både första och andra världskriget och man häpnar faktiskt över att folk går på detta dravel i Europa år 2009.

Propaganda anno 2009 eller 1933?

Schweiz var liksom Sverige neutrala och höll sig utanför Andra världskriget. Kan detta kanske vara en av de orsaker till att 57 procent röstade ja till ett sådant befängt förslag, att man inte konfronterat folkets rasistiska talanger? Skulle vi göra en folkomröstning om  något liknande Sverige, eller till exempel ett lagförslag om dödsstraff för vissa brott, skulle förmodligen majoriteten av politiker även då bli ”chockade”.  Men troligen är inte detta något lokalt fenomen i Schweiz och Sverige, vi skulle antagligen se ett liknande resultat i alla Europeiska länder. Att det var extra stor majoritet i de de tyskspråkiga delarna av Schweiz kan man ju bara spekulera i.

Nationalsocialism främjar en stark stat tillsammans med en stark nationalistisk ära. Staten befrämjar och höjer upp den egna nationella kulturen framför andra genom att reglera mot andra kulturer. Mångfald och förändring ses som en negativ företeelse och den konservativa ådran är tämligen uppenbar och närvarande genom både retorik och ideologi. Å andra sidan var konservatismen från början en motkraft till den Franska revolutionen som ledde till avförskaffandet av den absoluta monarkin och var till viss del en småborgelig kamp mot överheten bestående av kung, adel och prästerskap där den engelska parlamentarismen och upplysningens idéer var några av föredömena. Samtidigt var det borgare och  företagen som stödde nationalsocialismen på 30-talet, även om det också var många arbetare som röstade fram dem. Detta visar att borgeligheten även 150 år senare stod på revolutionens barikader, mot den styrande överheten, dock i lite annan form såsom Kristallnatten och annat. Självklart måste man höja ett varningens finger att jämföra historiska händelser som ligger alltför långt mellan i tiden men den röda tråden är att konservatismen inte drar sig för att riva upp och förändra, i alla fall för att uppnå det som en gång var. Det kan vara bra att ha detta i åtanke när man ser konservativa utfall som  när Sverigedemokrater tillskansar sig alltmer politisk makt.

Konservatism har under 1900-talet varit ett ”höger”-fenomen men idag tror jag inte detta är lika atypiskt längre även om man till viss del skall skilja på den politiska konservatismen och strukturkonservatism. Strukturkonservatismen utgår från att man skall bevara det som redan är Status-Quo och att förändringar är av ondo (varför förändra om det inte förbättrar?) och det finns därför konservativa åsikter utifrån denna strukturkonservatism båda sidor av den politisk skalan.  Jag blir till exempel alltid lika förvånad när uttalade ”liberaler” pratar sig varma om  konservativa värden och jag vet inte om delar av den liberala kärnan till sin natur är konservativ  eller om saker och ting helt enkelt inte är för vad det utger sig vara. Den politiska konservatismen framhäver kultur, tradition och sedvänjor men menar också att det finns en slags naturlig och gudomlig hierarkisk ordning och att tron till människans förnuft ofta är överdriven. Givetvis blir konservatismen extra tydligt när både den politiska och strukturella konservatismen sammanfaller i en och samma företeelse. Jag är ganska övertygad om att sverigedemokraterna är ett bra exempel på det sistnämnda.

Att nationalsocialism och sverigedemokrater, liksom andra främlingsfientliga partier i Europa, har  en konservativ värdegrund är ganska uppenbart. Huruvida det är en extremblandning av politisk neokonservatism och toksocialism kan man diskutera men man kan ju i alla fall konstatera att det var ur en konservativ idégrund den nationalsocialistiska ideologin formades ur, inte en socialistisk, och det är detta vi ser i dagens motstånd till minareter, invandring och islam – konservatism.

För att tag sedan väckte man liv i det gamla Milgramsexperimentet som visade att inte ett smack har hänt med folks tilltro till auktoriteter, eller empatiska förmåga heller för den delen. Vetenskapens värld slog fast något liknande för några veckor sedan i ”Ditt våldsamma jag” och återigen förvånas jag inte. Människor även i Sverige är kapabla till att göra precis samma vidriga saker idag som på den polska landsbygden 1942, bara omständigheterna är de rätta. Den som inte förstår det förstår överhuvudtaget ingenting om rasismens grundvalar och våldets natur.

Var detta skall sluta har jag egentligen ingen som helst aning om, men det ser fan inte bra ut för att göra en kort sammanfattning. Det enda som motverkar rädsla för okända kulturer är upplysning och kunskap. Motsats till det är förenklad tabloidjournalistik och propagandistiska affischer som likställer minareter med nationspenetrerande missiler. En del grundlagsexperter menar att  den schweiziska lagen om förbud mot minareter strider mot folkrätten och kanske kan europakonventionen om mänskliga rättigheter samt FN:s konvention om politiska och civila rättigheter förhindra att lagen verkligen går igenom.  Det stora problemet är dock att många av de främlingsfientliga missnöjespartierna i Europa nu får vind i seglen när människor inser att kulturrasism är legitimt i andra delar i Europa. Förvisso skall inte det protektionistiska Schweiz ses som en riktgivande norm för resten av Europa – det var till exempel i kantonen Appenzell Innerrhoden i nordöstra Scheweiz som genom torgdemokrati tillät kvinnlig rösträtt först 1990 – men få verkar förstå vad människor egentligen har för åsikter och värderingar i respektive land, allra minst i Sverige. Kanske är det dags att vakna upp och inse vi alla mer eller mindre är rädda och rasister? Att förstå sin egen rasism är att förstå rasism.

Helt klart är inte mänskligheten redo för direktdemokrati vilket Schweiz nu har visat väldigt tydligt. Innan man kan införa något som liknar direktdemokrati krävs det att folket har relevant kunskap och förståelse om sin kulturella omvärld. Hur vi skall nå dit är en svårare fråga. Ett första steg är att lära folket att hantera medier av olika former i tidig ålder. Mediekunskap borde faktiskt vara ett obligatoriskt grundämne i grundskolan. Det är från medierna människor skapar sig sin uppfattning om omvärlden och det är genom medierna man når människor. Massmedier snuttifierar världsbilden samtidigt som människan selekterar denna snuttifiering. Ansvaret ligger därför förvisso till stor del hos publicisterna men också hos den enskilde individen – ett eget ansvar att välja vad man läser och så långt det går ur ett kritisk perspektiv. Likväl som jag klarar av att rata kvällstidningar – då jag inser att  dessa påverkar även mig – så tror jag också att den rädde Vellinge-moderaten klarar av detta. Men då måste denne inneha kunskap om hur medier och information påverkar oss.

10 thoughts on “Minaretförbudet

  1. Jag klumpar inte ihop hela svenska folket till en grupp om man röstar fram SD till riksdagen. Jag har aldrig påstått att någon skall bestämma över någon röst. Du verkar läsa in saker med dina frågor som jag aldrig påstått. Du nämner även dialog och argumentera i samma mening, detta är två helt skilda saker.

    Var, hur och när menar du att ”någon annan bestämmer hur vi ska rösta”? Innefattar detta opinionsbildning?

    ”Uppfattningen om att mänskligheten (består av enskilda människor) inte är mogen att folkomrösta är just ett utslag av intolerans, brist på dialog och avsaknad av respekt för varandras religion.”

    Möjligt, men om vi skulle införa direktdemokrati där man röstar i stort sett om alla frågor som kommer upp på agenda (genom medier och opinionsbildning) som tex dödsstraff, tvångssterilisering och landsförvisning av alla som inte är födda i Sverige, skulle du inte se något problem med detta utifrån mänskliga och demokratiska rättigheter? Eller helgar ändamålen medlen – direktdemokrati till varje pris, what so ever?

    Var det någon speciell punkt i artikel 29 du syftade på?

    • Nej, det är ju lite långsökt. Men är man inte redo för direktdemokrati, så är ju frågan vad man är redo för? Det är ju någon sorts gränsdragning, huruvida jag ska rösta om ex vis dödsstraff, eller om jag ska rösta för att någon annan (parti, riksdagsman) ska rösta om det.
      Dialog och argumentera är skilda saker, men hör ihop.
      Det var mer en frågeställning, än ett påstående. Jag reagerade helt enkelt på din åsikt om direktdemokrati, vilket blev en än starkare reaktion på ditt citerande av en icke-demokratisk man. Schweiz har röstat enligt sina lagar, detta kommer kanske att drivas igenom eller ändras med tiden, vilket är styrkan med demokrati.
      De har ju inte röstat om dödsstraff, för att imorgon genomföra massavrättningar på idrottsplatsen eller hissa några bögar i lyftkranar… Detta sker utan någon som helst demokrati i Iran (därav min reaktion på ditt citat av Irans utrikesminister)och kommer heller inte att ändras.
      Självklart ser jag ett problem med dina exempel gentemot mänskliga rättigheter.
      Min undran är: Ser du något problem med att jag skulle direktrösta om något av dessa? Om jag förkastar dem som vansinnigheter, är jag uppenbart redo. Men om jag tex vill införa dödsstraff? Om jag då inte är redo, så betyder det ju att min demokratiska rättighet kommer av mina åsikter… Då blir följdfrågan, vilka åsikter gör mig (mänskligheten) redo för att direktrösta?
      Jag förstår givetvis de praktiska svårigheterna med att direktrösta. Det går också att rösta tillbaka i en direktdemokrati, se bara på hur opinionen om kärnkraft ändrats på 30 år.
      Svagheten med demokrati är just att vi inte vet vad som röstas fram. Styrkan torde historien redan ha visat… Galenskaper kommer inte ur demokratin, den kommer ur människor, och galenskaperna fortsätter i avsaknad av demokrati.
      Jag syftade inte på någon speciell punkt i art 29/30 utan menar bara att betydelsen att man inte kan kräva sina rättigheter utan hänsyn till andras rättigheter.

  2. Europa har alltid blivit en kontinent som de flesta dåliga saker upkommer på. Som rasism,fundamentalism etc. På den här kontinenten bor människor som tror att de är de borgerligaste och mesta modern nationerna i världen. Som i Schweiz. Faktiskt är det en sabla kontinenten för världen.

  3. Nu känns det som om vi pratar förbi varandra.

    Tycker inte det är det minsta ”ok” med sverigedemokraterna i riksdagen men det finns tyvärr inte så mycket att göra om man värnar om de demokratiska värdena. Baksidan med demokratin är ju just att sådant här kan hända och det kan man skylla på politiker i allmänhet eller sossar i synnerhet, det sistnämnda är ju ett ganska vanligt hatobjekt. Själv tycker jag att folk får ta sitt eget ansvar var de lägger sig röst.

    Vad det gäller den iranske utrikesministerns uttalande så var det ju kanske just Irans prekära demokratiska tradition som gör det så mycket mer anmärkningsvärt. Uttalandet gäller ju alltjämt, även om det så var Pol Pot som sagt det.

    Hälsningar

    • Ja, så är det nog. Jag har ställt en massa kortfrågor som du inte svarat på, utan istället kommenterat.
      Att du inte tycker det är ok med SD i riksdagen är ok för mig. Vi har alla olika/lika åsikter. Men frågan är vad du tycker om svenska folket väljer in SD? Har folk röstat rätt då? Frågan är om man måste rösta på ett speciellt sätt för att det ska vara ok?
      På vilket sätt ska jag ta ansvar för min röst? Tar du ansvar för min röst? Eller ska jag rösta som du tycker för att du ska ta ansvar för demokratiska beslut?

      På vilket sätt gäller uttalandet? Jag är helt övertygad om att Manouchehr Mottaki inte vill ha folkomröstningar om något alls.
      Jag är FÖR direkta folkomröstningar. Konsekvensen av att folket väljer bort tolerans, dialog och respekt för varandras religion är obehaglig att riskera. Jag tror att den är störst när någon annan bestämmer hur vi ska rösta. Observera att i Iran är inte dessa värden bortröstade, diktaturen behövde inte folkets röst för att avskaffa dem.
      Uppfattningen om att mänskligheten (består av enskilda människor) inte är mogen att folkomrösta är just ett utslag av intolerans, brist på dialog och avsaknad av respekt för varandras religion. Muslimerna i Schweiz behöver inte ”vända andra kinden till”. De kan också väcka dialog och argumentera för sin sak parlamentariskt och eller/folkomröstningar. Nu sker en del subtila hot om konsekvenser (från just Iran) och Al-qaeda, och det är ju klädsamt.

      I stället för en blasfemilag kanske man ska beakta särskilt artikel 29 och 30 i de mänskliga rättigheterna…

  4. Det var min åsikt i fråga. Jag anser inte att medborgarna överlag skall kunna rösta om vilka frågor som helst eller för att citera den iranske utrikesministern Manouchehr Mottaki som läxar upp sin schweiziske motsvarighet, Micheline Calmy-Rey: ”Värden som tolerans, dialog och respekt för varandras religion ska aldrig ställas inför en folkomröstning.”

    Parlamentarismen utgår från att de folkvalda bestämmer över oss. Endast i större frågor har vi folkomröstninger. Men det visst du säkert redan.

    Med vänlig hälsning

    • Tack för näsknäppen!
      Självklart vet jag att vi har parlamenterism med vad det innebär. Är det ok när/om Jimmie Å blir invald? Eller något annat extremt/populistiskt parti? Det är väl rätt hyfsat nu när M(alliansen) och S(rödgröna) alternerar mellan valperioderna, men om det inte blir så? Har folket röstat fel i så fall? Vem ska avgöra det isåfall? Du? Jag? Väktarrådet?
      Vad jag förstår var det folkvalda partier i Schweiz som beslutade om folkomröstning i den här saken.
      Irans utrikesminister är ju helt rätt person att citera i detta fall. Det låter väldigt bra, men just bara det när han säger det. Iran är ju ett land som sjuder över av tolerans, dialog och respekt för andras religioner… Jag förstår att han har den synen på folkomröstningar.

      Vänliga hälsning

  5. ”Helt klart är inte mänskligheten redo för direktdemokrati …”
    Vem bestämmer att det är så? Vem har kunskapen att veta var gränsen går? Våra folkvalda? Fredrik R, Mona S eller kanske Jimmie Å? Ska DU bestämma vem/vad som är rätt? Om inte, är det ok att jag gör det i så fall? Det kanske är en ärkeängel som ska nedstiga från himlen och styra upp allt till det rätta?
    Du får tolka mig som du vill. Men med ditt citat säger du att jag inte kan bestämma vad som är bra för mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s